Utlösande Faktorer
Vad kan framkalla ett anfall?
Vanligtvis uppstår anfallen utan någon tydlig orsak, med det finns även några kända utlösande faktorer. 1-5
Stress
- Social eller arbetsorsakad stress, oro och överansträngning.
Trauma
- Skador på hud och slemhinnor i samband med olycksfall.
- Påfrestningar i samband med undersökningar som gastroskopi och bronkoskopi, kirurgiska eller ortopediska operationer samt större dentala åtgärder.
Infektioner
- Viroser, bakteriella eller parasitära infektioner.
Hormoner
- P-piller och andra hormonpreparat med östrogen har också en nära koppling till HAE-anfall eftersom de sänker kroppens proteintillverkning i allmänhet och därmed även de redan låga nivåerna av C1-INH. Kvinnor med HAE ska med andra ord inte använda med p-piller som innehåller östrogen och bör heller inte erhålla östrogen vid klimakteriebesvär. P-piller med progesteron kan däremot minska både antalet anfall och dess intensitet.
Läkemedel
- NSAID, dipeptidas-4- och neprilysinhämmare, ACE-hämmare och ARB är alla exempel på läkemedel som kan utlösa anfall av HAE. Framförallt gäller det ACE-hämmare, det finns erfarenhet av att använda ARB i samband med HAE där det gått bra.
Terperaturförändringar
- Kraftig värme eller kyla. Snabba skillnader i temperatur.
Fysisk aktivitet
- Hård fysisk träning.
- Idrott med inslag av kroppskontakt, slag och tryck till exempel cykling, ridning och kontaktsporter.
Ytterligare faktorer
- Insektsbett kan också utlösa ett anfall.
Referenser:
1. https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/sallsynta-halsotillstand/hereditart-angioodem-och-forvarvat-angioodem/
2. Hereditary Angioedema Association. HAE – the disease. Available at: https://www.haea.org/pages/p/what_is_hae (Accessed December 2017)
3. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/immunologi/hereditart-angioodem/
4. Zotter Z et al. The influence of trigger factors on hereditary angioedema due to C1-inhibitor deficiency. Orphanet J Rare Dis 2014; 9: 44
5. Bouillet L. Hereditary angioedema in women. Allergy Asthma Clin Immunol 2010; 6: 17